ha tråkigt och lev i nuet

Japp, båda sakerna i rubriken är jag skitkass på. Även fast mina mamma tränat mig väl och jag vet att man måste ha tråkigt för att uppskatta det roliga. 
 
Meeen jag blir så lätt uttråkad och oinspirerad. Det måste liksom finns något att se fram emot hela tiden för mig. Jag bygger hela mina dagar så, hela min tillvaro är uppbyggd av planer och saker jag ska göra. Om två veckor ska jag, på torsdag ska jag det och det, i morgon är det det, det och det och om ca 3 timmar ska jag...
 
Har jag inget planerat blir jag typ stressad och måste komma på något att göra. Det är inte bra när det är tomt i kalendern. Det måste inte vara stora saker som ska hända de räcker med att ett paket på posten kommer, eller att det är fredag (och jag vet att de kommer att hända något kul i helgen eller det är något bra på tv. Ja ni fattar. Bara slappa och göra ingenting eller göra måsten som städa och tvätta på obestämd tid är tortyr. Jag kan slappa om jag vet att det kommer hända något kul efter, har jag inget planerat kan jag inte slappna av. Jag är verkligen ingen som tar dagen som den kommer. 
 
Hur gör ni som är så där harmoniska och vaknar upp till en ny dag och tänker att vi får se vad som händer och käkar frukost som i en kellogsreklam. När jag inte har något att göra så försvinner jag i dagdrömmar eller planer för vad jag ska göra. Jag liksom flyr verkligheten när jag blir uttråkad.
 
Den som dock är väldigt bra på att få mig att vara just precis i nuet är casper för hänger man inte med där så missar man så mycket, det vet ni som har barn. Men då förstår ni hur intensiv man måste vara för att hålla kvar min uppmärksamhet och vilka krav jag har på livet att leverera. Hade jag fått bestämma hade vi ännu inte öppnat julklapparna för dom är ju trevligt att ha kvar och sen fram emot ;) 
 
Att vara på väg någonstans!! Det här med att vägen är en del av målet, det appliceras inte på mig.

a little crush

 
Kvar i musiktemat och jag har heeeelt snöat in på country nu igen, de kommer i perioder det med. Väldigt glad att jag kan lyssna på det igen för det var ca två år då jag inte kunde höra en enda hel countrylåt utan att börja gråta. Jag tror ni är många som vet varför. Just nu har jag en crush på Luke Bryan. Oh my säger jag bara, jag tror jag måste åka till Nashville, gå på konsert och stå och och le lite fånigt generat och sen kan jag dö lycklig. 
 
Tack vare Spotifys radiofunktion som vi hittade varandra han och jag. Såklart det är ömsesidigt, syns på honom att han är en sådan kille som bryr sig om sina fans. 
 
Den här går på repeat just nu. Och kom ihåg, jag såg honom först! Min! Men jag stör mig som fan på drygtjejen i videon. Varför så hemligt för, näää vad ser han hos henne. Pick me pick me //hälsningar Malin 14 år.
 
Här kommer fortsättningen på deras lovestory och skjut mig va dryg hon är. Va hände med hej, kul att se dig med. Hon är ju inte trevlig någonstans. Luke va fan, skärp dig! 
 

live a life you will remember

Med 2015 kom en musikperiod för mig och jag typ tänker i låttexter och känner att vissa är så spot on. Ni vet så som man kände inför Bryan Adams låt everything I do (I do it for you) och you'll be in my heart från Tarzan när man gick på högstadiet (ni i min generation vet, kanske främst tjejerna...). Det är så skönt att låta någon annan sätta ord på hur man känner eller få en att komma på att det är ju så jag tänker. Och veta att det är fler än jag som känt och tänkt så. Vi är ju trots allt flockdjur och vill vara med i gemenskapen. 
 
Ibland är det hela låtar som är perfekta och ibland bara en textrad eller refrängen. Men något som är intressant är att mina känslor verkar ligga i tiden eftersom det är så många låtar som belyser just dem. Är det så, är jag så modern eller är det hur jag tolkar texten? Tänker faktiskt inte vara så utelämnande och dela det här men är det något jag har lärt mig sen min kris och panikångest för lite mer än ett år sedan så är det att man får känna preciiiiiis vad man vill. Good or bad, bara man accepterar och vänder till det positiva. Inget är svart eller vitt. Det är väl skönt :)
 
Jag och tydligen många andra tänker iaf att 2015 kommer bli ett ego år. Inte i negativ bemärkelse utan ett år att faktiskt leva för sin egen skull och se till sig själv och må bra och framför allt faktiskt leva, inte bara åka med och titta på. Life happens while you're making plans. Hej kontrollfreaket i mig det kan bli lärorikt det här.
 
Once upon a younger year
When all our shadows disappeared
The animals inside came out to play
went face to face with all our fears
Learned our lessons through the tears
Made memories we knew would never fade

One day my father—he told me,
"Son, don't let it slip away."
He took me in his arms, I heard him say,

"When you get older
Your wild heart will live for younger days
Think of me if ever you're afraid."

He said, "One day you'll leave this world behind
So live a life you will remember."
My father told me when I was just a child
These are the nights that never die
My father told me.