Vet ni vad? Jag är så lyckligt lottad. Nu har jag inte bara världens finaste sambo och son utan också världens finaste hus! Eller det kanske inte är så tjusigt just nu men det kommer bli. Och min fina familj kommer ju bo där, bara det gör de till de bästa stället. 

 

Vi har alltså köpt hus nu. Och fort har de gått så jag tror inte jag har hunnit fatta det riktigt ännu. Men de va nog meningen att vi skulle ha det eftersom allt gick vår väg. Jag får flytta hem till socknen (byn för er som inte förstår gotländska) som jag har växt upp i och Casper kommer också få växa upp där. Bland fruktträd och björkar, grönt gräs, rosor och tonvis med hallonbuskar och rabarber. Helt underbart!!! 

 

Idag har vi varit på återbesök på mvc och fått godkändstämpel. När vi satt där och väntade satt även två andra par där men ingen av tjejerna hade någon synlig mage så dom var nog bara i startgroparna ännu. Men iaf, vi konstaterade att de kändes jättelänge sen vi satt där utan mage. Och idag satt vi där med en bebis. De känns både som att de va evigheter sen och som att de va i förrgår vi var där första gången. Jag kommer sakna mvc lite, de va mysigt att gå dit och prata lite och lyssna på bebisen. Nu är bebisen ute och förlossningen är också avklarad och nu finns de inga fler milstolpar för graviditeten. Redan? vart tog dom 9 månaderna vägen och vad hände med magen. Jag blev nog lite nostalgisk av besöket där idag. Nu lever vi som jag skrev innan i nuet och jag ångrar lite att jag inte gjorde de mer under graviditeten också. Men de va svårt eftersom längtan är så stor och så den där oroligheten. Oron finns ännu kvar (konstigt vore de väl annars) men nu är de ju lite lättare att ha koll på honom.Bakom fönstret i mitten föddes Casper för snart 10 veckor sedan. De är så häftigt!

Här har de inte vart så mycket aktivitet på två veckor nu men vi är helt enkelt upptagna med att leva i nuet. Jag har upptäckt att det är ganska mycket som man omvärderar när man fått barn. Vissa saker göra det lättare och vissa saker ställer till det lite i hjärnan och planeringen. Men men, livet förändras hela tiden och man går in och ut ur olika faser. Jag stormtrivs i den här fasen och hoppas bara att dom sista pusselbitarna faller på plats mycket snart också. Ni kan ju få hålla tummarna.Det bästa som finns!