Vi har fått ett lekland i Visby. Det första och enda på gotland. Jag och casper har varit där två gånger och jag fattar inte hur vi klarat oss utan ett på den här ön innan. Alla regniga höstdagar när barnen behöver få lite fysiskt stimulans men har tröttnat totalt på att vara ute. För det händer! Barn precis som vi vill inte alltid vara ute och leka även om det är hälsosamt med frisk luft. 

 

Jämför man med leklanden på fastlandet så är det här inte så stort men för vår och caspers del är det alldeles perfekt. Det blir inte för mycket och han kan göra allt med vår hjälp. Han älskar att åka rutschkana och snart kan han åka dom minsta själv och dom största är inte för läskiga eftersom jag åker med. Bollhaven är fascinerande och det är kul att kasta bollar men att ta sig fram i dem är lite besvärligt ännu. "Bollhavet" med stora pilatesbollar och hoppbollar kan han gå omkring i länge och titta, lyfta, känna och nyfiket undersöka alla bollar till han hittar en favorit som han vill ta med sig ut och bära omkring på. 

 

En annan favorit är alla fina djur som står lite här och var. Zebran vill han klappa ofta och tigern och lejonen också. 

 

Nu när vi var där andra gången var det så kul att se att han kände igen sig och sprang direkt till zebran sedan dom stora bollarna och studsmattan. Sen var det full fart över allt. Han blir så stolt och glad när han får klättra själv och klarar av mer och mer så det är riktigt underhållande att leka med honom och se o hälsa känna hans lycka. Riktigt bra motorikträning och problemlösning och jag måste va modig och åka rutschkana som är som ett rör ni vet. 

 

Jag rekommenderar lätt kotteland till andra. Där kan man ha mycket kul. Gott fika finns det också, jag köpte mig en stooor och riktigt smarrig hembakad kanelbulle sist. Bättre än många caféers bullar! 

 

Det finns dock en liten nackdel och det är ljudvolymen när det är många barn och värmen. Man känner sig som efter ett träningspass efter ett besök men det kanske blir bättre när det inte är lika varmt ute längre. Angående ljudnivån skulle lite isolering i taket kanske inte skada.

 

Sen får man ju räkna med att alla päron inte har koll på sina barn så det finns en del slushspeedade ungar som far fram överallt och springer omkull dom mindre eller kastar hoppdjur omkring sig så det träffar andra. Meeenee, dom har väl sjukt kul och är så uppe i sitt lekande så man kan inte riktigt bli bitter över en sådan sak. Det är mer sådant man får acceptera och sen ha koll själv så man kan ligga steget före och avvärja eventuella olyckor. Som tur är är golvet mjukt så ramlar någon omkull är det ingen större fara.

Blir man besviken eller när det halvgoda naturgodiset som jag tillåter mig att äta lite av istället för att gluffa bullar och choklad på kvällen är onyttigare. Lite naturgodis, i mitt fall romrussin (ca 15 stycken) innehåller mer kcal än en kanelbulle. Snarare som två bullar. Kanelbullen är dessutom e-nummerfri och hembakad. 

 

Så går det när man tänker va lite smart och dra ner på sockret. Alltså jag visste ju att naturgodis inte är nyttigt, jag menar torkad frukt är ju jävligt sött även om det är fruktsocker. Men att det var så jävligt som det visade sig vara hade jag ingen aning om. Och socker är ju det som blir fett i kroppen enligt vad jag lärt mig. Så det får väl bli grädde om jag nödvändigtvis måste stoppa i mig något efter kvällsmaten. 

 

Ja, jag har varit inne på äkta vara och läst och man blir lika körd varje gång. Det finns typ inget man kan äta i slutändan. Har en bok som ligger här och väntar på att bli läst också. Ett sötare blod heter den och jag är lite rädd för den. Känns som det kommer bli som efter jag läste Mats-Eric Nilssons böcker. Leva på broccoli i all evighet. 

 

 

Jag försöker maximera goset och lekandet med Casper nu när nedräkningen till inskolning börjat. Jag är då verkligen inte redo. Det här har ju varit min vardag i snart ett och ett halvt år, umgås med min son och nu ska han börja hänga med andra på dagarna. Kan det verkligen stämma. Nä, fler föräldradagar efterlyses när förskolesituationen ser ut som den gör i dag med för stora barngrupper och för få personal. 

 

I morgon ska vi bada med caspers kompis i babysimmets pool, dom har öppet hus med lite uppvärmning inför terminen som snart drar igång. Spännande att bada i pool igen efter alla dagar på stranden i sommar. Undrar vilket han gillar bäst. Fast hittills har det varit kanon bara det är vatten, en liten pöl på marken, en vattenslang, vattenflaska. Bara man kan plaska lite så är det bra. 

 

Morgonmys i soffan är något jag kommer sakna framöver, men som tur är ska han inte gå alla dagar i veckan så lite gos kommer vi hinna med. Det är ju något av det bästa som finns! Blir nästan avis på mig själv när jag ser bilder som denna. Tur jag har morgonen att se fram emot.

Igår i princip åt jag mig igenom dagen. Jag klagar inte, det är kul att lyxa lite ibland. Mat är så kul så jag kan verkligen se fram emot när jag vet att jag ska få äta något speciellt. Ikväll tillexempel väntar grillat och potatisgratäng hos Krall och Åsa. Mumsigt! 

 

Nu var det dock inte mat jag levde på igår utan fika vilket är en lika stor favorit hos mig. Lämnade casper vid mormor och morfar sen åkte jag för att möta Zarah på stan och vi inledde med lunch/fika på fiket.

Sen efter lite strosande bröt vi upp och casper och company plus syster och pojkvän anslöt istället och då blev det fika på Waynes. Caramelfrappe!!!! 

Kvällen avslutades i åminne på trettioårsfika med rawfood-tårta. Jag är inget fan av rawfood men den här gången hade Linn lyckats med något som faktiskt föll mig i smaken också. Snygg var den dessutom med! 

Ja så är det och nu är det bloggtid igen, har kännt suget ett tag och jag har dragit ut på det lite för att se om det var övergående, men icke. Så nu möts vi här igen. Nya och välkännda besökare, perfekt tajmat till hösten som snart är här med alla nya möten och uppstarter. Hösten är nästan värre än nyår i det avseendet. Nu jäklar ska det tas tag i vardagen igen och bort med semesterfasonerna. På facebook dyker det upp statusar om att det är skönt att komma in i rutinerna igen och äntligen är vardagen här. WHAAAAT ?! Vad är det för fel på att ta dagarna lite som dom kommer och inte planera allt minutiöst. Jag trivs utomordentligt bra i den livsstilen och går inte vilse och behöver en allmanacka att hålla mig i. Det är ju så skönt att bara vara och njuta och göra det man känner för.

 

Jo jag har lite ångest för att föräldradagarna snart är slut, casper ska skolas in på dagis (jo jag vill kalla det så trots allt jag läst och diskuterat om ämnet) och jag måste jobba. FY FAN! Allting har sin tid men den tiden som kommer nu är fel ute, fel tid.