Ålder, vad är det egentligen, en eller två (i vissa fall tre) siffror som antas beskriva hur vi ska va som människor utifrån vilken ålder vi har. Men jag då, jag är 24 men på en dag så hinner jag känna mig som 18, 34, 65 och förmodligen 24 då. Sammtidigt som de är trevligt att kunna känna sig ung och ansvarslös en stund så känner jag mig väldigt patetiskt när jag senare känner mig som 34, men sen får jag en släng av pensionär och tänker att livet är för kort så man ska göra vad man känner för och inte tänka lika mycket som 34-åringen gör. Hänger ni med? Alltså kan inte åldern vara någon riktlinje för hur man ska uppfatta någon. För hur gammal är jag då när jag hinner igenom hela registret på en dag bara. Vissa dagar smyger det in en trotsig 3-åring i mig oxå, om nu trotsigheten har något med åldern att göra?